Konsten att tillaga

Pekinganka med 
mandarinpannkakor
Kinesisk stekt anka

För första gången någonsin har jag nu tillagat Peking-anka. Låt mig uttrycka det som en ytterst viktig milstolpe i mitt tramsiga mästerkockliv. Länge har jag gått och funderat på att köpa med mig en hel anka hem, tina upp den och knega igenom hela "pekingankaproceduren". Nu gjordes det. Nästan i alla fall. Det blev nämligen ingen hel anka denna första gång, men gott och väl två saftiga feta ankbröst. Att tillaga pekinganka är inget projekt man skulle ta sig an i sitt sinnes fulla bruk. Jag tror jag var i någon form av oundviklig extas häromdagen när jag i all hast bestämde mig på ICA Malmborgs för att anta utmaningen. Denna hardcore kinesiska rätt är till för den som kan dedikera minst 24 timmar i streck åt "one thing and nothing else but that thing"; en anka. Precis som Björn Ranelid säger att man ska bära sitt barn som den sista droppe vatten, ska man vårda sin pekinganka likaså. Det är med andra ord både tålamod- och tidskrävande. Ni må tycka att jag är lite knasig som valde att göra denna komplexa rätt hemma i mitt eget kök när jag likväl kan gå till närmaste kinarestaurang och avnjuta pekinganka där, men nej minsann. Sådana utmaningar ger mig endorfinkickar utan dess like. Dessutom så ser rätten så otroligt fräsch ut att jag bara var tvungen att laga den själv.

Ingredienser till Pekingankan
2 stora ankbröst med skinn
en kastrull med vatten
3 msk risvinäger
gurka, tunt skurna stavar
salladslök, tunt skuren
iskallt vatten till salladslöken


Glaze
2,5 dl kokande vatten
3 msk rinnande honung
2 msk soja
3 msk risvinäger
1/2 tsk sesamolja
1 tsk citronjuice
2 tsk maizena


Gör så här:
Koka upp vatten i en stor gryta. Tillsätt risvinägern och lägg ner de tvättade och rensade ankbrösten. Pochera i knappt 2 minuter. Ta sedan upp ankbrösten, kyl av under kallt vatten och torka sedan av med hushållspapper. Gnugga skinnet så att det lossnar från ankfilén, men inte helt. Det ska sitta kvar. Lägg ankbrösten på ett galler och låt stå för att torka i ca 2 timmar på ett svalt ställe. Under tiden som ankan står och torkar kan man passa på att förbereda "glazen", som ska penslas på ankan senare. Då gäller det bara att blanda samman allting i en skål. När ankan stått och torkat de 2 första timmarna kan man pensla på första lagret av glazen. Låt ankan torka ytterligare 1 timme. Upprepa gärna denna proceduren 4-5 gånger. Efter sista gången låter man ankan torka över natten. Jag hade min i kylen, hängandes från en hylla. Det såg inte så aptitligt ut men var nog väl värt det. Anledningen till varför man gör det här är för att ankan ska torka rejält, speciellt skinnet. Det ska kännas nästan som papper när det är färdigtorkat. Dagen efter, 1-2 timmar innan ankan ska serveras, kan man sätta på ugnen på 175 grader. Ankbrösten får gärna ligga på ett galler då de kommer in i ugnen, eftersom de då får mer stekyta. Stek i ungefär 20-30 minuter, beroende på tjocklek. Pensla med glazen var tionde minuet så att de får fin karamelliserad stekyta. Skinnet ska gärna bli krispigt. (Detta misslyckades jag med tyvärr). Tydligen är det en viktig del av hela maträtten, att man serverar det krispiga ankskinnet tillsammans med ankan och grönsakerna.


Förbered under tiden grönsakerna. Salladslöken får gärna läggas i en skål med iskallt vatten. Då krispar de till sig och blir så där härligt krylliga som på bilden. Gurkan behöver bara skäras i fina, tunna stavar. Jag tog ut kärnorna ur gurkan, men vill man ha kvar det så kan man självklart ha det.

Ingredienser till Mandarinpannkakor
5 dl vetemjöl
1/2 tsk salt
2,5 dl kokande vatten
sesamolja


Gör så här:
Häll mjölet och saltet i en skål. Tillsätt det kokande vattnet och knåda degen tills den blir mjuk och smidig (10-15 minuter). Låt degen vila i ca 30 min. Rulla sedan ut degen till en 3 cm tjock rulle. Dela rullen i 10-12 bitar och pensla varje bit med lite sesamolja. Kavla ut till tunna runda pannkakor (förvara i en fuktig handduk så att de inte torkar innan de tillagas på spisen). Det är viktigt att de blir tunna. Hetta upp en stekpanna på låg-medelvärme och tillaga varje pannkaka ca 1 min på varje sida. Det räckte för mina. Lägg de färdiglagade pannkakorna ovanpå varandra i en handduk igen så att de bevarar fukten. Pannkakorna kan gott och väl förberedas några timmar innan, helst samma dag som de ska ätas. Går utmärkt att frysa in om man vill det.

Ingredienser till dipsåsen
1 dl hoisinsås
3/4 dl vatten
1/2 msk risvinäger
1/2 tsk sesamolja


Blanda samman alla ingredienser i en skål (såsen ska vara kall). Servera pekingankan på en mandarinpannkaka med den hoisinbaserade såsen, salladslöken och gurkan. Rulla ihop som en wrap och njut. Mer kinesiskt kan det inte bli.


津津有味
Smaklig måltid!

Vegetariskt

Grön Sanjay Gupta Linsröra 
Med halloumi, avokado och ugsstekt aubergine

Nu har jag en lillasyster som, i och med att hon är vegetarian, har inspirerat mig till att laga nya "flavoursprakande" vegetariska rätter. En helt ny värld av möjligheter har därmed öppnats upp för mig eftersom jag inte tänkt så mycket i vegetarisk riktning innan. Tråkigt kan det ju låta, och jag erkänner, I´ve been a meatfreak, men nu har jag tröttnat lite. Jag suktar numera efter proteinladdade linser, bönor och grönsaker... saltiga ostar med nötiga dimensioner och smakfulla svampar som nästan blir som mirakulöst möra köttbitar då de steks på järnet. En sak är säker och det är att jag inte föddes med typiska svenska smaklökar. Jag älskar stark mat laddad med smak men kan samtidigt njuta fullt ut av diskret, mjuk och helt enkelt lagom tillfredsställande kost. Men som sagt, mina smaklökar kräver att regelbundet få uppleva exploderande och fireworking smaker så vad passar då inte bättre än Indiskt när man ska ha vegetariskt? Dessutom vet jag att min syster föddes med ungefär samma smaklökar som mig.


(Jag vet att halloumi inte direkt skriker indiskt i era öron, och det medger jag. Men som sagt, har man inte haft halloumi hemma på flera, flera, flera veckor så blir cravingen till slut outhärdlig. Idag fick den ackompanjera den här indiska rätten för att balansera av den smått söta linsröran och karamelliserade auberginen. Halloumin kan man också se som ett substitut för köttet, eftersom den innehåller rikliga mängder av protein och calcium)


Ingredienser (3-4 pers)
Sanjay Gupta linsröra
2-3 vitlöksklyftor
3-4 stora gula lökar (kvittar hur den är skuren)
olivolja
1 1/2 msk currykrydda
1 tsk malen koriander
2 tsk malen gurkmeja
salt och peppar
5-6 dl kokta gröna linser
en näve färsk koriander, hackad


Ugnsstekt aubergine
1 aubergine
olivolja
salt och peppar


Stekt halloumi
1 halloumiost, i lagom tunna skivor
olivolja


Gör så här
Sätt ugnen på 200 grader. Skär auberginen i runda skivor, lägg de på en bakplåtspappersklädd plåt. Ringla över lite olivolja, salta och peppra och ställ in i ugnen. Under tiden börja med att steka vitlöken i olivolja i en bra stekpanna. Tillsätt den skurna löken och karamellisera tills löken fått fin gyllenbrun färg. Tillsätt currykryddan, den malna koriandern och gurkmejan. Salta och peppra, ta bort från spisen och ställ åt sidan. Häll ner 5 dl kokta gröna linser i en rymlig bunke. Tillsätt lökröran med kryddorna och använd sedan en stavmixer för att mosa samman allting till en röra. Tillsätt till sist den hackade färska koriandern, mixa lite till och smaka av med salt och peppar. Linsröran ska ha lagom sötma, fullpackad med smak av curry och gurkmeja, väl avbalanserad av den friska koriandern. En skvätt citron i blir väldigt gott också.


När auberginen verkar vara färdiglagad i ugnen, ta ut den och lägg upp den på ett fat. Möjligtvis att man ringlar lite extra olivolja över till servering, annars kan de vara lite torra (auberginer har ju en enorm förmåga att suga upp). Till sist är det dags att steka halloumin, och det är ju busenkelt. Använd gärna en gjutjärnspanna för bästa resultat. Jag tycker själv att halloumin får krispigare och finare yta av det. Ett alternativ är att servera rätten i mysiga, lite djupare skålar som på bilden ovan. Lägg en rejäl klick linsröra i mitten, toppa med skuren avokado, en aubergineskiva, den stekta halloumin och lite korianderblad! Så extremt gott, både för kropp och själ.


बोन अप्पेतित
(smaklig måltid på hindu)

Värmländska smaker

Rustika Skrädmjölstekakor
När en proteinboost krävs i form av bröd

Mystiken kring brödbakning. Ibland uppenbarar sig den där lilla inspirationskällan. Det kan bli början på något nytt, stort och revolutionerande men det kan också oundvikligen resultera i ett brödigt fiasko. För mig kan inspirationen till ett nytt bröd dyka upp när jag som minst anar det. Dagens uppenbarelse som satte igång ett flöde av tankar var inget mindre än det Värmländska skrädmjölet. Många av er kanske rynkar på näsan när ni hör detta namn, men ni ska bara veta hur underbart aromatiskt och smakfullt det faktiskt är i jämförelse med andra mjölsorter. Jag ska ge er en liten kort introduktion om vad det egentligen är för något. Skrädmjöl är ett fullkornsmjöl som är gjort på hel havre. Havren har först blötlagts, sedan rostats och tillslut malts ner till ett fint mjöl. Som ni kanske redan vet så är havre rikt på protein, fibrer, omättade fettsyror, mineraler och vitaminer. Detta göra att skrädmjöl blir extra nyttigt och mättande, ideellt för både bakning och att ha i t.ex. gröt och välling. Här kommer mitt ihopapusslade recept på dessa underbart nötiga och hälsosamt smakfulla tekakor. Brace yourselves... 


Ingredienser (Receptet utgår ifrån Kristina Larssons tekakor med dinkel, Aftonbladet.)
3 dl mjölk
1 dl linfrö
1 dl hel dinkel/bovete
1 1/2 dl havregryn
2 dl mjölk
200 g kesella/fil
50 g jäst
2 1/2 msk brödsirap
4 dl skrädmjöl
1 dl dinkelmjöl
2 tsk bakpulver
1 1/2 tsk salt
1-2 dl vetemjöl special


(Eventuellt lite extra vetemjöl till utbakning.)


Gör så här:
Blanda 3 dl mjölk med linfröna, dinkeln/boveten och havregrynen. Koka på medelvärme i 5-10 minuter (tillsätt lite vatten om det behöver koka lite mer) tills det blivit en grötig konsistens och grynen är mjuka. Tillsätt 2 dl mjölk och kesella, och låt röran svalna av till 37 grader innan jästen smulas ned. Rör ner resten av ingredienserna och rör väl, alternativt att man använder en köksassistent (som irriterande nog inte existerar i mitt kök ännu.) Tillsätt mer mjöl om det behövs och ta upp degen på ett mjölat bakbord. Knåda degen väl så att den blir smidig. Dela degen i lagom stora bitar och tryck ut de var och en till tekakor på en bakplåtspappersklädd plåt och nagga dem med en gaffel. Av degen blir det ca 15-20 st lagom stora tekakor. Själv bakar jag aldrig några fjuttiga bullar, rejäla ska de vara! Sätt ugnen på 210 grader och låt bullarna jäsa 50-60 minuter under bakduk innan de skjutsas in för att bakas. Kom ihåg, jästiden för allt bröd är viktig. Att baka bröd är att ha tålamod. Jag säger då det... speciellt när man bakar surdegsbröd för första gången får man sig en rejäl prövning på detta!


Servera gärna tekakorna nybakade med lite smör och och goda pålägg, kanske en knaprig gurkbit ovanpå för att toppa av det hela lite extra (jag älskar mackor med gurka). En kopp kaffe eller te till så är man mitt uppe i höstmyset... åh va härligt! 

Den ultimata höstgrytan

Waterzooi
Belgiens nationalrätt

Denna mustiga gryta åt jag för ungefär ett år sedan under en weekendresa i Bryssel, Belgiens vackra huvudstad. Jag kommer väl ihåg hur första tuggan av denna rätt bara smälte i munnen. Kycklingen var så utomordentligt mör, grönsakerna ljuvligt smakfulla och spadet så perfekt värmande och tillfredställande. Jag bestämde mig där och då för att någon gång inom en snar framtid ta mig an att laga denna okända och tydligen underskattade Belgiska nationalrätt. Jag älskar att kunna använda mig av simpla ingredienser, mycket sådant som är i säsong. Enligt mig fanns det ingen bättre tid än nu för att laga denna perfekta höstgryta. Jag måste vara ärlig och säga att det blev inte så som Waterzooin jag åt i Bryssel, men god blev den minsann ändå. Måste bara fundera ut vad det var jag missade, eller råkade lägga till som ändrade smaken slightly...


Ingredienser
1 hel kyckling, utan skinn och delad i bitar
2-3 vitlöksklyftor
3 scharlottenlökar
2 stora morötter, skurna i längder
2-3 selleristjälkar, skurna i längder
2 purjolökar, skurna i längder
1/2 fänkål, hackad i lagom bitar
3-4 dl god öl
1 1/2 liter kycklingbuljong (gärna riktig hemmagjord, blanda annars ut vatten med kycklingfond)
2 torkade lagerblad
en liten bunte färsk persilja
en liten bunte färsk timjan
svamp, stekt i olivolja med lite salt och peppar (valfri sort)
2 1/2 dl matlagningsgrädde
2 ägg
salt och peppar

Använd gärna en stor gjutjärnsgryta eller kastrull. Häll ner lite olivolja och fräs vitlöken några minuter på medelvärme. Tillsätt löken och fräs ytterligare några minuter till den blivit mjuk. Tillsätt de strimlade morötterna, sellerin, purjolöken och fänkålen och "sautera" tills de blir mjuka. Salta och peppra lite. Knyt ihop persiljan och timjankvistarna och släng ned i grytan med grönsakerna. Lägg i lagerbladen, häll på ölen och buljongen och koka upp under lock. Pochera sedan kycklingbitarna i den kokande buljongen. När kycklingen är klar, ta ut den och rensa sedan köttet från ben och brosk när det har svalnat (möjligtvis att man har kvar köttet på kycklingklubborna i grytan, vackert till servering). Vispa samman matlagningsgrädden och äggen. Tillsätt sedan lite av den varma buljongen till äggblandningen för att värma upp den lite. Häll ner äggblandningen i waterzooin och rör konstant under 2-3 minuter för att låta buljongen tjockna lite. Smaka av med salt och peppar och tillsätt även den stekta svampen. Vill man kan man tillsätta lite pressad citron för att få lite friskhet i grytan. Servera waterzooin i djupa varma skålar med lite hackad persilja ovanpå så är det klart för att avnjutas, kanske framför en sprakande brasa eller bara några tända ljus...


Eet smakelijk!
(det låter som "Ät smakligt", men ja, ni fattar ju säkert att det betyder "Smaklig måltid" på flamländska; om jag får poängtera kanske världens mest udda språk?)

Elegans och perfektion

Thailändska vårrullar
Med räkor, koriander och mynta

Nu välkomnar jag mig själv än en gång tillbaka till bloggen. Det har tyvärr varit inläggstorka den senaste månaden på Bread and Beyond och det ber jag om ursäkt för. Jag erkänner, jag är en dålig och oproffesionell bloggare, men jag har kommit att acceptera det. Det är svårt att hinna vara ambitiös husmor samtidigt som man jobbar fyra åttatimmarspass i veckan i en krävande godisaffär. Hur som helst, denna dag ska jag bjuda på en ny fräsch rätt som kanske är ganska ovanlig för många nämligen Thailändska vårrullar. Och då pratar jag inte om de typiska friterade degknytena med blygsam fyllning i, utan nu är det de som är gjorda på lite hälsosammare råvaror. Dessa små rispapperrullar med fräscha ingredienser i är helt utomordentliga (outstanding bättre uttryckt)! Jag älskar kombinationen av mynta och koriander, en logisk symfoni mellan två exotiska smaker. Tillsammans är de som salt och peppar, Victoria och Daniel, kaffe och choklad... ja ni hajar. Dags att presentera receptet.


Ingredienser
500 g färska skalade räkor
rispapper
färsk koriander
färsk mynta
2 morötter, skuren i strimlor
1/3 gurka, skuren i strimlor
1 avokado, skuren i tunna skivor
2 salladslökar

Det tar inte lång tid att göra dessa färska vårrullar. Det som tar lite tid är att skära grönsakerna i fina strimlor. När allt är uppskuret kan man lägga upp det fint på ett fat med en skål i mitten där dipsåsen ryms. Lägg räkorna i en skål, ställ fram rispappret och även en skål med ljummet vatten (för att badda/blöta rispappret med). Att äta thailändska vårrullar är lite som att äta mexikanskt; man plockar ihop det man vill ha, lägger allt på rispappret och rullar ihop till en rulle. Sen dippar man den i såsen och bara njuter!

Dipsås
1 dl kallt vatten
1 tsk socker
2 tsk fisksås
4 tsk risvinäger
1/2 röd chili
hackad färsk koriander
skuren salladslök

En liten sydamerikanare

Arepas venezolanas
Venezuelanska majsbröd

Majs är som många kanske redan vet basfödan i många Sydamerikanska länder. Dessa fantastiska små brödplättar gjorda på majsmjöl är vanligt förekommande i olika delar av Sydamerika, främst Colombia, Venezuela och Costa Rica. Denna morgon slängde jag snabbt ihop ett par arepas och det var nog det ljuvligaste jag ätit i frukostväg på länge. Simpelt, gott och lagom värmande en sådan här ruggig dag.

Så här gör man:

2 1/2 cups majsmjöl (P.A.N)
1 teaspoon salt
2 3/4 cups varmt vatten
1 msk smör

Blanda först samman mjölet med saltet. Tillsätt sedan vattnet lite i taget och rör om med fingrarna tills en fast deg formas. Låt degen vila i 5-10 minuter. Ta sedan och dela degen i lagom stora bollar. Rulla varje boll och platta sedan till de till lagom stora plättliknande bröd. Värm en stekpanna på spisen (medelvärme) och släng ner en smörklick eller lite vegetabilisk olja. Lägg alla arepas på gärnet och stek de 5-10 minuter på varje sida eller tills de fått fin gyllenbrun färg och bakats klart i mitten. Vill man kan man slänga in dem 10 minuter i ugnen så att de blir färdigbakade.

Arepan är ett bröd med härliga texturer. Efter att de stekts på järnet får de en härligt krispig och frasig utsida, med smak av nypoppade, nötiga popcorn. Inkråmet är däremot mjukt, lent och fluffigt på ett sätt som sällan ses i bröd. Jag åt mina arepas varma med lite smält smör på och ett glas mjölk till, det räckte för att få lite smak av sydamerika en stund denna morgon. I Sydamerika äter man de närsomhelst på dagen, ofta fyllda med kyckling, avocado, kött, tonfisk, grönsaker eller bara ost och skinka. Så ni som läser detta, testa dem! Majsmjölet finns att köpa inne i internationella matvarubutiker som Ris och Curry i Lund, men jag kan också tänka mig att just P.A.N finns i vanliga svenska butiker.

Kanelbullar kan också kallas kanelsnäckor...
Svenska vetebrödsnurror 
med krämig kanelfyllning

Att känna den ljuvliga doften av nybakade kanelbullar sprida sig i huset är något av det mest tillfredsställande och mysigaste jag vet. Särskilt om det är en dag som den här; mörk, regnig och lite småruggig. Jag har accepterat med åren att jag är en kanelbullsfanatiker och kommer alltid att vara det. Jag hoppas att jag som mormor/farmor ska bli känd för mina stora, saftiga, krämiga kanelbullar och att mina barnbarn ska lära sig mitt recept och föra det vidare från sin generation till nästkommande. För vår svenska kanelbulles överlevnad helt enkelt. 

Vetedeg
150 g smör
5 dl mjölk
50 g jäst
1 dl socker
2 ekologiska ägg
1 tsk salt
1 tsk stött kardemumma
14-15 dl mjöl


Smält smöret i en kastrull. Tillsätt mjölken och låt det bli fingervarmt. Smula sedan ner jästen och tillsätt ägg, socker, salt och kardemumma. Rör samman ingredienserna och börja sedan arbeta ned mjölet. Så fort degen börjar släppa från kanterna så ska den ställas någonstans ljummet/varmt för att jäsa i ca 30-40 minuter. Lägg en bakduk över. Sätt ugnen på 225 grader. Den klarjästa degen ska sedan stjälpas upp på mjölat bakbord och knådas tills den är smidig (tänk på att inte knåda för mycket bara). Dela degen i två delar. Kavla ut den första delen till en tunn, avlång platta och smeta på kanelfyllningen. Snåla inte, det är inte läge och göra det när man bakar kanelbullar. Rulla ihop den till en rulle och skär sedan lagom stora bitar som sedan läggs på bakplåtspapper. Baka bullarna i mitten av ugnen i ca 10 minuter. Gör samma sak med den andra deghalvan.


Kanelfyllning (till en halv deg)
100 g smör
3-4 msk kanel
1 tsk vaniljsocker
1 dl riven mandelmassa
1/2 - 1 dl strösocker


Mosa och gojsa samman alla ingredienser tills den blir mjuk och krämig, så blir den lätt att bre på degen.