Grön Sanjay Gupta Linsröra
Med halloumi, avokado och ugsstekt aubergine
Nu har jag en lillasyster som, i och med att hon är vegetarian, har inspirerat mig till att laga nya "flavoursprakande" vegetariska rätter. En helt ny värld av möjligheter har därmed öppnats upp för mig eftersom jag inte tänkt så mycket i vegetarisk riktning innan. Tråkigt kan det ju låta, och jag erkänner, I´ve been a meatfreak, men nu har jag tröttnat lite. Jag suktar numera efter proteinladdade linser, bönor och grönsaker... saltiga ostar med nötiga dimensioner och smakfulla svampar som nästan blir som mirakulöst möra köttbitar då de steks på järnet. En sak är säker och det är att jag inte föddes med typiska svenska smaklökar. Jag älskar stark mat laddad med smak men kan samtidigt njuta fullt ut av diskret, mjuk och helt enkelt lagom tillfredsställande kost. Men som sagt, mina smaklökar kräver att regelbundet få uppleva exploderande och fireworking smaker så vad passar då inte bättre än Indiskt när man ska ha vegetariskt? Dessutom vet jag att min syster föddes med ungefär samma smaklökar som mig.
(Jag vet att halloumi inte direkt skriker indiskt i era öron, och det medger jag. Men som sagt, har man inte haft halloumi hemma på flera, flera, flera veckor så blir cravingen till slut outhärdlig. Idag fick den ackompanjera den här indiska rätten för att balansera av den smått söta linsröran och karamelliserade auberginen. Halloumin kan man också se som ett substitut för köttet, eftersom den innehåller rikliga mängder av protein och calcium)
Ingredienser (3-4 pers)
Sanjay Gupta linsröra
2-3 vitlöksklyftor
3-4 stora gula lökar (kvittar hur den är skuren)
olivolja
1 1/2 msk currykrydda
1 tsk malen koriander
2 tsk malen gurkmeja
salt och peppar
5-6 dl kokta gröna linser
en näve färsk koriander, hackad
Ugnsstekt aubergine
1 aubergine
olivolja
salt och peppar
Stekt halloumi
1 halloumiost, i lagom tunna skivor
olivolja
Gör så här
Sätt ugnen på 200 grader. Skär auberginen i runda skivor, lägg de på en bakplåtspappersklädd plåt. Ringla över lite olivolja, salta och peppra och ställ in i ugnen. Under tiden börja med att steka vitlöken i olivolja i en bra stekpanna. Tillsätt den skurna löken och karamellisera tills löken fått fin gyllenbrun färg. Tillsätt currykryddan, den malna koriandern och gurkmejan. Salta och peppra, ta bort från spisen och ställ åt sidan. Häll ner 5 dl kokta gröna linser i en rymlig bunke. Tillsätt lökröran med kryddorna och använd sedan en stavmixer för att mosa samman allting till en röra. Tillsätt till sist den hackade färska koriandern, mixa lite till och smaka av med salt och peppar. Linsröran ska ha lagom sötma, fullpackad med smak av curry och gurkmeja, väl avbalanserad av den friska koriandern. En skvätt citron i blir väldigt gott också.
När auberginen verkar vara färdiglagad i ugnen, ta ut den och lägg upp den på ett fat. Möjligtvis att man ringlar lite extra olivolja över till servering, annars kan de vara lite torra (auberginer har ju en enorm förmåga att suga upp). Till sist är det dags att steka halloumin, och det är ju busenkelt. Använd gärna en gjutjärnspanna för bästa resultat. Jag tycker själv att halloumin får krispigare och finare yta av det. Ett alternativ är att servera rätten i mysiga, lite djupare skålar som på bilden ovan. Lägg en rejäl klick linsröra i mitten, toppa med skuren avokado, en aubergineskiva, den stekta halloumin och lite korianderblad! Så extremt gott, både för kropp och själ.
बोन अप्पेतित
(smaklig måltid på hindu)
Thursday, September 16, 2010
Tuesday, September 14, 2010
Värmländska smaker
Rustika Skrädmjölstekakor
När en proteinboost krävs i form av bröd
Mystiken kring brödbakning. Ibland uppenbarar sig den där lilla inspirationskällan. Det kan bli början på något nytt, stort och revolutionerande men det kan också oundvikligen resultera i ett brödigt fiasko. För mig kan inspirationen till ett nytt bröd dyka upp när jag som minst anar det. Dagens uppenbarelse som satte igång ett flöde av tankar var inget mindre än det Värmländska skrädmjölet. Många av er kanske rynkar på näsan när ni hör detta namn, men ni ska bara veta hur underbart aromatiskt och smakfullt det faktiskt är i jämförelse med andra mjölsorter. Jag ska ge er en liten kort introduktion om vad det egentligen är för något. Skrädmjöl är ett fullkornsmjöl som är gjort på hel havre. Havren har först blötlagts, sedan rostats och tillslut malts ner till ett fint mjöl. Som ni kanske redan vet så är havre rikt på protein, fibrer, omättade fettsyror, mineraler och vitaminer. Detta göra att skrädmjöl blir extra nyttigt och mättande, ideellt för både bakning och att ha i t.ex. gröt och välling. Här kommer mitt ihopapusslade recept på dessa underbart nötiga och hälsosamt smakfulla tekakor. Brace yourselves...
Ingredienser (Receptet utgår ifrån Kristina Larssons tekakor med dinkel, Aftonbladet.)
3 dl mjölk
1 dl linfrö
1 dl hel dinkel/bovete
1 1/2 dl havregryn
2 dl mjölk
200 g kesella/fil
50 g jäst
2 1/2 msk brödsirap
4 dl skrädmjöl
1 dl dinkelmjöl
2 tsk bakpulver
1 1/2 tsk salt
1-2 dl vetemjöl special
(Eventuellt lite extra vetemjöl till utbakning.)
Gör så här:
Blanda 3 dl mjölk med linfröna, dinkeln/boveten och havregrynen. Koka på medelvärme i 5-10 minuter (tillsätt lite vatten om det behöver koka lite mer) tills det blivit en grötig konsistens och grynen är mjuka. Tillsätt 2 dl mjölk och kesella, och låt röran svalna av till 37 grader innan jästen smulas ned. Rör ner resten av ingredienserna och rör väl, alternativt att man använder en köksassistent (som irriterande nog inte existerar i mitt kök ännu.) Tillsätt mer mjöl om det behövs och ta upp degen på ett mjölat bakbord. Knåda degen väl så att den blir smidig. Dela degen i lagom stora bitar och tryck ut de var och en till tekakor på en bakplåtspappersklädd plåt och nagga dem med en gaffel. Av degen blir det ca 15-20 st lagom stora tekakor. Själv bakar jag aldrig några fjuttiga bullar, rejäla ska de vara! Sätt ugnen på 210 grader och låt bullarna jäsa 50-60 minuter under bakduk innan de skjutsas in för att bakas. Kom ihåg, jästiden för allt bröd är viktig. Att baka bröd är att ha tålamod. Jag säger då det... speciellt när man bakar surdegsbröd för första gången får man sig en rejäl prövning på detta!
Servera gärna tekakorna nybakade med lite smör och och goda pålägg, kanske en knaprig gurkbit ovanpå för att toppa av det hela lite extra (jag älskar mackor med gurka). En kopp kaffe eller te till så är man mitt uppe i höstmyset... åh va härligt!
När en proteinboost krävs i form av bröd
Mystiken kring brödbakning. Ibland uppenbarar sig den där lilla inspirationskällan. Det kan bli början på något nytt, stort och revolutionerande men det kan också oundvikligen resultera i ett brödigt fiasko. För mig kan inspirationen till ett nytt bröd dyka upp när jag som minst anar det. Dagens uppenbarelse som satte igång ett flöde av tankar var inget mindre än det Värmländska skrädmjölet. Många av er kanske rynkar på näsan när ni hör detta namn, men ni ska bara veta hur underbart aromatiskt och smakfullt det faktiskt är i jämförelse med andra mjölsorter. Jag ska ge er en liten kort introduktion om vad det egentligen är för något. Skrädmjöl är ett fullkornsmjöl som är gjort på hel havre. Havren har först blötlagts, sedan rostats och tillslut malts ner till ett fint mjöl. Som ni kanske redan vet så är havre rikt på protein, fibrer, omättade fettsyror, mineraler och vitaminer. Detta göra att skrädmjöl blir extra nyttigt och mättande, ideellt för både bakning och att ha i t.ex. gröt och välling. Här kommer mitt ihopapusslade recept på dessa underbart nötiga och hälsosamt smakfulla tekakor. Brace yourselves...
Ingredienser (Receptet utgår ifrån Kristina Larssons tekakor med dinkel, Aftonbladet.)
3 dl mjölk
1 dl linfrö
1 dl hel dinkel/bovete
1 1/2 dl havregryn
2 dl mjölk
200 g kesella/fil
50 g jäst
2 1/2 msk brödsirap
4 dl skrädmjöl
1 dl dinkelmjöl
2 tsk bakpulver
1 1/2 tsk salt
1-2 dl vetemjöl special
(Eventuellt lite extra vetemjöl till utbakning.)
Gör så här:
Blanda 3 dl mjölk med linfröna, dinkeln/boveten och havregrynen. Koka på medelvärme i 5-10 minuter (tillsätt lite vatten om det behöver koka lite mer) tills det blivit en grötig konsistens och grynen är mjuka. Tillsätt 2 dl mjölk och kesella, och låt röran svalna av till 37 grader innan jästen smulas ned. Rör ner resten av ingredienserna och rör väl, alternativt att man använder en köksassistent (som irriterande nog inte existerar i mitt kök ännu.) Tillsätt mer mjöl om det behövs och ta upp degen på ett mjölat bakbord. Knåda degen väl så att den blir smidig. Dela degen i lagom stora bitar och tryck ut de var och en till tekakor på en bakplåtspappersklädd plåt och nagga dem med en gaffel. Av degen blir det ca 15-20 st lagom stora tekakor. Själv bakar jag aldrig några fjuttiga bullar, rejäla ska de vara! Sätt ugnen på 210 grader och låt bullarna jäsa 50-60 minuter under bakduk innan de skjutsas in för att bakas. Kom ihåg, jästiden för allt bröd är viktig. Att baka bröd är att ha tålamod. Jag säger då det... speciellt när man bakar surdegsbröd för första gången får man sig en rejäl prövning på detta!
Servera gärna tekakorna nybakade med lite smör och och goda pålägg, kanske en knaprig gurkbit ovanpå för att toppa av det hela lite extra (jag älskar mackor med gurka). En kopp kaffe eller te till så är man mitt uppe i höstmyset... åh va härligt!
Monday, September 13, 2010
Den ultimata höstgrytan
Waterzooi
Belgiens nationalrätt
Denna mustiga gryta åt jag för ungefär ett år sedan under en weekendresa i Bryssel, Belgiens vackra huvudstad. Jag kommer väl ihåg hur första tuggan av denna rätt bara smälte i munnen. Kycklingen var så utomordentligt mör, grönsakerna ljuvligt smakfulla och spadet så perfekt värmande och tillfredställande. Jag bestämde mig där och då för att någon gång inom en snar framtid ta mig an att laga denna okända och tydligen underskattade Belgiska nationalrätt. Jag älskar att kunna använda mig av simpla ingredienser, mycket sådant som är i säsong. Enligt mig fanns det ingen bättre tid än nu för att laga denna perfekta höstgryta. Jag måste vara ärlig och säga att det blev inte så som Waterzooin jag åt i Bryssel, men god blev den minsann ändå. Måste bara fundera ut vad det var jag missade, eller råkade lägga till som ändrade smaken slightly...
Ingredienser
1 hel kyckling, utan skinn och delad i bitar
2-3 vitlöksklyftor
3 scharlottenlökar
2 stora morötter, skurna i längder
2-3 selleristjälkar, skurna i längder
2 purjolökar, skurna i längder
1/2 fänkål, hackad i lagom bitar
3-4 dl god öl
1 1/2 liter kycklingbuljong (gärna riktig hemmagjord, blanda annars ut vatten med kycklingfond)
2 torkade lagerblad
en liten bunte färsk persilja
en liten bunte färsk timjan
svamp, stekt i olivolja med lite salt och peppar (valfri sort)
2 1/2 dl matlagningsgrädde
2 ägg
salt och peppar
Använd gärna en stor gjutjärnsgryta eller kastrull. Häll ner lite olivolja och fräs vitlöken några minuter på medelvärme. Tillsätt löken och fräs ytterligare några minuter till den blivit mjuk. Tillsätt de strimlade morötterna, sellerin, purjolöken och fänkålen och "sautera" tills de blir mjuka. Salta och peppra lite. Knyt ihop persiljan och timjankvistarna och släng ned i grytan med grönsakerna. Lägg i lagerbladen, häll på ölen och buljongen och koka upp under lock. Pochera sedan kycklingbitarna i den kokande buljongen. När kycklingen är klar, ta ut den och rensa sedan köttet från ben och brosk när det har svalnat (möjligtvis att man har kvar köttet på kycklingklubborna i grytan, vackert till servering). Vispa samman matlagningsgrädden och äggen. Tillsätt sedan lite av den varma buljongen till äggblandningen för att värma upp den lite. Häll ner äggblandningen i waterzooin och rör konstant under 2-3 minuter för att låta buljongen tjockna lite. Smaka av med salt och peppar och tillsätt även den stekta svampen. Vill man kan man tillsätta lite pressad citron för att få lite friskhet i grytan. Servera waterzooin i djupa varma skålar med lite hackad persilja ovanpå så är det klart för att avnjutas, kanske framför en sprakande brasa eller bara några tända ljus...
Eet smakelijk!
(det låter som "Ät smakligt", men ja, ni fattar ju säkert att det betyder "Smaklig måltid" på flamländska; om jag får poängtera kanske världens mest udda språk?)
Belgiens nationalrätt
Denna mustiga gryta åt jag för ungefär ett år sedan under en weekendresa i Bryssel, Belgiens vackra huvudstad. Jag kommer väl ihåg hur första tuggan av denna rätt bara smälte i munnen. Kycklingen var så utomordentligt mör, grönsakerna ljuvligt smakfulla och spadet så perfekt värmande och tillfredställande. Jag bestämde mig där och då för att någon gång inom en snar framtid ta mig an att laga denna okända och tydligen underskattade Belgiska nationalrätt. Jag älskar att kunna använda mig av simpla ingredienser, mycket sådant som är i säsong. Enligt mig fanns det ingen bättre tid än nu för att laga denna perfekta höstgryta. Jag måste vara ärlig och säga att det blev inte så som Waterzooin jag åt i Bryssel, men god blev den minsann ändå. Måste bara fundera ut vad det var jag missade, eller råkade lägga till som ändrade smaken slightly...
Ingredienser
1 hel kyckling, utan skinn och delad i bitar
2-3 vitlöksklyftor
3 scharlottenlökar
2 stora morötter, skurna i längder
2-3 selleristjälkar, skurna i längder
2 purjolökar, skurna i längder
1/2 fänkål, hackad i lagom bitar
3-4 dl god öl
1 1/2 liter kycklingbuljong (gärna riktig hemmagjord, blanda annars ut vatten med kycklingfond)
2 torkade lagerblad
en liten bunte färsk persilja
en liten bunte färsk timjan
svamp, stekt i olivolja med lite salt och peppar (valfri sort)
2 1/2 dl matlagningsgrädde
2 ägg
salt och peppar
Använd gärna en stor gjutjärnsgryta eller kastrull. Häll ner lite olivolja och fräs vitlöken några minuter på medelvärme. Tillsätt löken och fräs ytterligare några minuter till den blivit mjuk. Tillsätt de strimlade morötterna, sellerin, purjolöken och fänkålen och "sautera" tills de blir mjuka. Salta och peppra lite. Knyt ihop persiljan och timjankvistarna och släng ned i grytan med grönsakerna. Lägg i lagerbladen, häll på ölen och buljongen och koka upp under lock. Pochera sedan kycklingbitarna i den kokande buljongen. När kycklingen är klar, ta ut den och rensa sedan köttet från ben och brosk när det har svalnat (möjligtvis att man har kvar köttet på kycklingklubborna i grytan, vackert till servering). Vispa samman matlagningsgrädden och äggen. Tillsätt sedan lite av den varma buljongen till äggblandningen för att värma upp den lite. Häll ner äggblandningen i waterzooin och rör konstant under 2-3 minuter för att låta buljongen tjockna lite. Smaka av med salt och peppar och tillsätt även den stekta svampen. Vill man kan man tillsätta lite pressad citron för att få lite friskhet i grytan. Servera waterzooin i djupa varma skålar med lite hackad persilja ovanpå så är det klart för att avnjutas, kanske framför en sprakande brasa eller bara några tända ljus...
Eet smakelijk!
(det låter som "Ät smakligt", men ja, ni fattar ju säkert att det betyder "Smaklig måltid" på flamländska; om jag får poängtera kanske världens mest udda språk?)
Monday, September 6, 2010
Elegans och perfektion
Thailändska vårrullar
Med räkor, koriander och mynta

Nu välkomnar jag mig själv än en gång tillbaka till bloggen. Det har tyvärr varit inläggstorka den senaste månaden på Bread and Beyond och det ber jag om ursäkt för. Jag erkänner, jag är en dålig och oproffesionell bloggare, men jag har kommit att acceptera det. Det är svårt att hinna vara ambitiös husmor samtidigt som man jobbar fyra åttatimmarspass i veckan i en krävande godisaffär. Hur som helst, denna dag ska jag bjuda på en ny fräsch rätt som kanske är ganska ovanlig för många nämligen Thailändska vårrullar. Och då pratar jag inte om de typiska friterade degknytena med blygsam fyllning i, utan nu är det de som är gjorda på lite hälsosammare råvaror. Dessa små rispapperrullar med fräscha ingredienser i är helt utomordentliga (outstanding bättre uttryckt)! Jag älskar kombinationen av mynta och koriander, en logisk symfoni mellan två exotiska smaker. Tillsammans är de som salt och peppar, Victoria och Daniel, kaffe och choklad... ja ni hajar. Dags att presentera receptet.
Ingredienser
500 g färska skalade räkor
rispapper
färsk koriander
färsk mynta
2 morötter, skuren i strimlor
1/3 gurka, skuren i strimlor
1 avokado, skuren i tunna skivor
2 salladslökar
Det tar inte lång tid att göra dessa färska vårrullar. Det som tar lite tid är att skära grönsakerna i fina strimlor. När allt är uppskuret kan man lägga upp det fint på ett fat med en skål i mitten där dipsåsen ryms. Lägg räkorna i en skål, ställ fram rispappret och även en skål med ljummet vatten (för att badda/blöta rispappret med). Att äta thailändska vårrullar är lite som att äta mexikanskt; man plockar ihop det man vill ha, lägger allt på rispappret och rullar ihop till en rulle. Sen dippar man den i såsen och bara njuter!
Dipsås
1 dl kallt vatten
1 tsk socker
2 tsk fisksås
4 tsk risvinäger
1/2 röd chili
hackad färsk koriander
skuren salladslök
Med räkor, koriander och mynta
Nu välkomnar jag mig själv än en gång tillbaka till bloggen. Det har tyvärr varit inläggstorka den senaste månaden på Bread and Beyond och det ber jag om ursäkt för. Jag erkänner, jag är en dålig och oproffesionell bloggare, men jag har kommit att acceptera det. Det är svårt att hinna vara ambitiös husmor samtidigt som man jobbar fyra åttatimmarspass i veckan i en krävande godisaffär. Hur som helst, denna dag ska jag bjuda på en ny fräsch rätt som kanske är ganska ovanlig för många nämligen Thailändska vårrullar. Och då pratar jag inte om de typiska friterade degknytena med blygsam fyllning i, utan nu är det de som är gjorda på lite hälsosammare råvaror. Dessa små rispapperrullar med fräscha ingredienser i är helt utomordentliga (outstanding bättre uttryckt)! Jag älskar kombinationen av mynta och koriander, en logisk symfoni mellan två exotiska smaker. Tillsammans är de som salt och peppar, Victoria och Daniel, kaffe och choklad... ja ni hajar. Dags att presentera receptet.
Ingredienser
500 g färska skalade räkor
rispapper
färsk koriander
färsk mynta
2 morötter, skuren i strimlor
1/3 gurka, skuren i strimlor
1 avokado, skuren i tunna skivor
2 salladslökar
Det tar inte lång tid att göra dessa färska vårrullar. Det som tar lite tid är att skära grönsakerna i fina strimlor. När allt är uppskuret kan man lägga upp det fint på ett fat med en skål i mitten där dipsåsen ryms. Lägg räkorna i en skål, ställ fram rispappret och även en skål med ljummet vatten (för att badda/blöta rispappret med). Att äta thailändska vårrullar är lite som att äta mexikanskt; man plockar ihop det man vill ha, lägger allt på rispappret och rullar ihop till en rulle. Sen dippar man den i såsen och bara njuter!
Dipsås
1 dl kallt vatten
1 tsk socker
2 tsk fisksås
4 tsk risvinäger
1/2 röd chili
hackad färsk koriander
skuren salladslök
Wednesday, August 18, 2010
En liten sydamerikanare
Arepas venezolanas
Venezuelanska majsbröd
Majs är som många kanske redan vet basfödan i många Sydamerikanska länder. Dessa fantastiska små brödplättar gjorda på majsmjöl är vanligt förekommande i olika delar av Sydamerika, främst Colombia, Venezuela och Costa Rica. Denna morgon slängde jag snabbt ihop ett par arepas och det var nog det ljuvligaste jag ätit i frukostväg på länge. Simpelt, gott och lagom värmande en sådan här ruggig dag.
Så här gör man:
2 1/2 cups majsmjöl (P.A.N)
1 teaspoon salt
2 3/4 cups varmt vatten
1 msk smör
Blanda först samman mjölet med saltet. Tillsätt sedan vattnet lite i taget och rör om med fingrarna tills en fast deg formas. Låt degen vila i 5-10 minuter. Ta sedan och dela degen i lagom stora bollar. Rulla varje boll och platta sedan till de till lagom stora plättliknande bröd. Värm en stekpanna på spisen (medelvärme) och släng ner en smörklick eller lite vegetabilisk olja. Lägg alla arepas på gärnet och stek de 5-10 minuter på varje sida eller tills de fått fin gyllenbrun färg och bakats klart i mitten. Vill man kan man slänga in dem 10 minuter i ugnen så att de blir färdigbakade.
Arepan är ett bröd med härliga texturer. Efter att de stekts på järnet får de en härligt krispig och frasig utsida, med smak av nypoppade, nötiga popcorn. Inkråmet är däremot mjukt, lent och fluffigt på ett sätt som sällan ses i bröd. Jag åt mina arepas varma med lite smält smör på och ett glas mjölk till, det räckte för att få lite smak av sydamerika en stund denna morgon. I Sydamerika äter man de närsomhelst på dagen, ofta fyllda med kyckling, avocado, kött, tonfisk, grönsaker eller bara ost och skinka. Så ni som läser detta, testa dem! Majsmjölet finns att köpa inne i internationella matvarubutiker som Ris och Curry i Lund, men jag kan också tänka mig att just P.A.N finns i vanliga svenska butiker.
Venezuelanska majsbröd
Majs är som många kanske redan vet basfödan i många Sydamerikanska länder. Dessa fantastiska små brödplättar gjorda på majsmjöl är vanligt förekommande i olika delar av Sydamerika, främst Colombia, Venezuela och Costa Rica. Denna morgon slängde jag snabbt ihop ett par arepas och det var nog det ljuvligaste jag ätit i frukostväg på länge. Simpelt, gott och lagom värmande en sådan här ruggig dag.
Så här gör man:
2 1/2 cups majsmjöl (P.A.N)
1 teaspoon salt
2 3/4 cups varmt vatten
1 msk smör
Blanda först samman mjölet med saltet. Tillsätt sedan vattnet lite i taget och rör om med fingrarna tills en fast deg formas. Låt degen vila i 5-10 minuter. Ta sedan och dela degen i lagom stora bollar. Rulla varje boll och platta sedan till de till lagom stora plättliknande bröd. Värm en stekpanna på spisen (medelvärme) och släng ner en smörklick eller lite vegetabilisk olja. Lägg alla arepas på gärnet och stek de 5-10 minuter på varje sida eller tills de fått fin gyllenbrun färg och bakats klart i mitten. Vill man kan man slänga in dem 10 minuter i ugnen så att de blir färdigbakade.
Arepan är ett bröd med härliga texturer. Efter att de stekts på järnet får de en härligt krispig och frasig utsida, med smak av nypoppade, nötiga popcorn. Inkråmet är däremot mjukt, lent och fluffigt på ett sätt som sällan ses i bröd. Jag åt mina arepas varma med lite smält smör på och ett glas mjölk till, det räckte för att få lite smak av sydamerika en stund denna morgon. I Sydamerika äter man de närsomhelst på dagen, ofta fyllda med kyckling, avocado, kött, tonfisk, grönsaker eller bara ost och skinka. Så ni som läser detta, testa dem! Majsmjölet finns att köpa inne i internationella matvarubutiker som Ris och Curry i Lund, men jag kan också tänka mig att just P.A.N finns i vanliga svenska butiker.
Monday, August 9, 2010
Kanelbullar kan också kallas kanelsnäckor...
Svenska vetebrödsnurror
med krämig kanelfyllning
Att känna den ljuvliga doften av nybakade kanelbullar sprida sig i huset är något av det mest tillfredsställande och mysigaste jag vet. Särskilt om det är en dag som den här; mörk, regnig och lite småruggig. Jag har accepterat med åren att jag är en kanelbullsfanatiker och kommer alltid att vara det. Jag hoppas att jag som mormor/farmor ska bli känd för mina stora, saftiga, krämiga kanelbullar och att mina barnbarn ska lära sig mitt recept och föra det vidare från sin generation till nästkommande. För vår svenska kanelbulles överlevnad helt enkelt.
Vetedeg
150 g smör
5 dl mjölk
50 g jäst
1 dl socker
2 ekologiska ägg
1 tsk salt
1 tsk stött kardemumma
14-15 dl mjöl
Smält smöret i en kastrull. Tillsätt mjölken och låt det bli fingervarmt. Smula sedan ner jästen och tillsätt ägg, socker, salt och kardemumma. Rör samman ingredienserna och börja sedan arbeta ned mjölet. Så fort degen börjar släppa från kanterna så ska den ställas någonstans ljummet/varmt för att jäsa i ca 30-40 minuter. Lägg en bakduk över. Sätt ugnen på 225 grader. Den klarjästa degen ska sedan stjälpas upp på mjölat bakbord och knådas tills den är smidig (tänk på att inte knåda för mycket bara). Dela degen i två delar. Kavla ut den första delen till en tunn, avlång platta och smeta på kanelfyllningen. Snåla inte, det är inte läge och göra det när man bakar kanelbullar. Rulla ihop den till en rulle och skär sedan lagom stora bitar som sedan läggs på bakplåtspapper. Baka bullarna i mitten av ugnen i ca 10 minuter. Gör samma sak med den andra deghalvan.
Kanelfyllning (till en halv deg)
100 g smör
3-4 msk kanel
1 tsk vaniljsocker
1 dl riven mandelmassa
1/2 - 1 dl strösocker
Mosa och gojsa samman alla ingredienser tills den blir mjuk och krämig, så blir den lätt att bre på degen.
Monday, June 21, 2010
Den där gröna svenska tårtan
Prinsesstårta
Lite kunglig guldkant
När det nu är bröllopstider och allt passar det väl inte mer än väl att mecka ihop en sådan här tårta till fikat eller efterrätten? Traditionellt svenskt är jag en stor förespråkare av, speciellt när man firar ett stort nationellt evenemang som inte inträffar så ofta, nämligen ett kungligt bröllop. Victoria och Daniels stora dag ska ju firas, inte bara i Stockholm utan även här hemma i Skåne. När jag började göra lite research inför det enorma baket upptäckte jag till min förvåning att det ursprungliga prinsesstårtreceptet kommer ifrån Prinsessornas kokbok som gavs ut på 1930-talet. Det var nämligen prinsessorna på Haga Slott som älskade tårtan, och därmed blev den även en slående succé bland hela det svenska folket. Receptet för prinsesstårtan i kokboken är annorlunda än det jag använde. I en traditionell prinsesstårta ska det inte finnas någon sylt, men jag valde att inte utesluta denna ingrediens eftersom jag kan tycka det är ganska gott med lite syrlighet som bryter av mot det söta. Jag är, skamligt nog, ingen stor fan av denna tårta just på grund av att den är så söt. Men när jag nu har chansen att göra min alldeles egen tårta som jag själv vill ha den så måste den byggas upp av fyra viktiga komponenter för att enligt mig smaka gott. Sötma (sockerkakan, marsipanen), en aning sälta (vaniljkrämen), syrlighet (sylten) och det neutrala (vispgrädden). Ni må tycka att jag är konstig när jag tänker på sånt här in i minsta detalj, men jag är oundvikligen lite av en kemist när det kommer till bak- och matlagning. Jag fascineras ständigt av hur våra smaklökar söker en jämn och bra balans mellan smaker och texturer i den mat vi äter. Visst är det intressant eller är det bara jag som tycker det?
Fluffig sockerkaka
4 st ägg
2 dl socker
1 dl vetemjöl
1 dl potatismjöl
2 tsk bakpulver
1 tsk vaniljsocker
1 krm salt
Sätt ugnen på 180〫grader. Vispa ägg och socker pösigt. Blanda samman de torra ingredienserna i en bunke och sila sedan försiktigt ner i den uppvispade ägg- och sockerblandningen. Vänd försiktigt ner de torra ingredienserna tills allt är blandat. Tänk på att inte blanda för mycket, då kan kakan tappa mycket luft vilket i sin tur ger en mer kompakt kaka. Smörj och bröa en lagom stor form. Häll i smeten och ställ in i ugnen för att gräddas i ungefär 30 minuter.
Äkta vaniljkräm
2 dl riktig mjölk
1/2 vaniljstång
3 msk srösocker
2 st äggulor
1 1/2 msk potatismjöl
1 krm salt
1 msk smör
2 dl grädde
Syltfyllning
2-3 msk ekologisk hallonsylt
1,5 dl färska hallon/upptinade frysta hallon
Dela den halva vaniljstången på längden och skrapa ur kärnorna. Blanda ner fröna och vaniljstången tillsammans med mjölken i en kastrull och låt koka upp. Vispa äggulor, strösocker, potatismjöl och salt luftigt. Ta den varma mjölken och slå över äggblandningen under vispning. Häll tillbaka allt i kastrullen och värm försiktigt upp på spisen under ständig vispning. Så fort krämen börjat tjockna (när man ser den första bubblan) ska den hällas över i en kall skål. Vispa ner smöret och fortsätt sedan tills krämen svalnat av. Ställ krämen i kylen för att stelna till lite och rör om då och då för att inget skinn ska bildas på ytan. När tårtan ska göras kan man vispa upp 2 dl grädde lagom hårt. Blanda sedan ner grädden i vaniljkrämen, så håller den sig fast och bra när den ska bres på tårtan.
När tårtan har svalnat, vaniljkrämen stelnat och vispgrädden är perfekt vispad så är det dags för det roligaste man kan tänka sig; att bygga tårtan. Jag fick en riktig endorfinkick av att sitta och pilla med min tårta. Man bör lägga ner lite extra möda på att göra den attraktiv, för som ni alla vet så äter vi inte bara med munnen utan även med ögat. Jag skar min sockerkaka i tre delar. Det kan vara en liten utmaning att få jämna skivor. Lättast är att använda en lång vass kniv som smidigt kan skäras igenom kakan. Ta den första bottnen (skorpan nedåt) och lägg på ett fint fat. Bred lite vispgrädde på bottnen innan du smetar på rikligt med sylt- och bärblandning. Ta den mellersta sockerkaksskivan och lägg på tårtan. Bred på vaniljkrämen. Ta sedan den sista skivan (sockerkakans överdel) och lägg med skorpan uppåt på vaniljkrämslagret. Bred på rikligt med grädde på kanterna och ovansidan av tårtan så att den får en rund och fin topp. Jag fuskade och använde köpt marsipan till min tårta, men det är faktiskt det lättaste eftersom det är ett litet projekt att få till bra marsipan själv. Lägg försiktigt på den gröna marsipanen på tårtan och jämna till. Jag dekorerade min med både grön och rosa marsipan. Blev den inte fin? Ganska stolt är jag faktiskt för att ha varit mitt första försök. Otroligt nog blev jag även väldigt nöjd med smaken och konsistensen av den. Godast är självklart tårtan när den stått ett dygn i kylen, då är den härligt mjuk och saftig!
Lite kunglig guldkant
När det nu är bröllopstider och allt passar det väl inte mer än väl att mecka ihop en sådan här tårta till fikat eller efterrätten? Traditionellt svenskt är jag en stor förespråkare av, speciellt när man firar ett stort nationellt evenemang som inte inträffar så ofta, nämligen ett kungligt bröllop. Victoria och Daniels stora dag ska ju firas, inte bara i Stockholm utan även här hemma i Skåne. När jag började göra lite research inför det enorma baket upptäckte jag till min förvåning att det ursprungliga prinsesstårtreceptet kommer ifrån Prinsessornas kokbok som gavs ut på 1930-talet. Det var nämligen prinsessorna på Haga Slott som älskade tårtan, och därmed blev den även en slående succé bland hela det svenska folket. Receptet för prinsesstårtan i kokboken är annorlunda än det jag använde. I en traditionell prinsesstårta ska det inte finnas någon sylt, men jag valde att inte utesluta denna ingrediens eftersom jag kan tycka det är ganska gott med lite syrlighet som bryter av mot det söta. Jag är, skamligt nog, ingen stor fan av denna tårta just på grund av att den är så söt. Men när jag nu har chansen att göra min alldeles egen tårta som jag själv vill ha den så måste den byggas upp av fyra viktiga komponenter för att enligt mig smaka gott. Sötma (sockerkakan, marsipanen), en aning sälta (vaniljkrämen), syrlighet (sylten) och det neutrala (vispgrädden). Ni må tycka att jag är konstig när jag tänker på sånt här in i minsta detalj, men jag är oundvikligen lite av en kemist när det kommer till bak- och matlagning. Jag fascineras ständigt av hur våra smaklökar söker en jämn och bra balans mellan smaker och texturer i den mat vi äter. Visst är det intressant eller är det bara jag som tycker det?
Fluffig sockerkaka
4 st ägg
2 dl socker
1 dl vetemjöl
1 dl potatismjöl
2 tsk bakpulver
1 tsk vaniljsocker
1 krm salt
Sätt ugnen på 180〫grader. Vispa ägg och socker pösigt. Blanda samman de torra ingredienserna i en bunke och sila sedan försiktigt ner i den uppvispade ägg- och sockerblandningen. Vänd försiktigt ner de torra ingredienserna tills allt är blandat. Tänk på att inte blanda för mycket, då kan kakan tappa mycket luft vilket i sin tur ger en mer kompakt kaka. Smörj och bröa en lagom stor form. Häll i smeten och ställ in i ugnen för att gräddas i ungefär 30 minuter.
Äkta vaniljkräm
2 dl riktig mjölk
1/2 vaniljstång
3 msk srösocker
2 st äggulor
1 1/2 msk potatismjöl
1 krm salt
1 msk smör
2 dl grädde
Syltfyllning
2-3 msk ekologisk hallonsylt
1,5 dl färska hallon/upptinade frysta hallon
Dela den halva vaniljstången på längden och skrapa ur kärnorna. Blanda ner fröna och vaniljstången tillsammans med mjölken i en kastrull och låt koka upp. Vispa äggulor, strösocker, potatismjöl och salt luftigt. Ta den varma mjölken och slå över äggblandningen under vispning. Häll tillbaka allt i kastrullen och värm försiktigt upp på spisen under ständig vispning. Så fort krämen börjat tjockna (när man ser den första bubblan) ska den hällas över i en kall skål. Vispa ner smöret och fortsätt sedan tills krämen svalnat av. Ställ krämen i kylen för att stelna till lite och rör om då och då för att inget skinn ska bildas på ytan. När tårtan ska göras kan man vispa upp 2 dl grädde lagom hårt. Blanda sedan ner grädden i vaniljkrämen, så håller den sig fast och bra när den ska bres på tårtan.
När tårtan har svalnat, vaniljkrämen stelnat och vispgrädden är perfekt vispad så är det dags för det roligaste man kan tänka sig; att bygga tårtan. Jag fick en riktig endorfinkick av att sitta och pilla med min tårta. Man bör lägga ner lite extra möda på att göra den attraktiv, för som ni alla vet så äter vi inte bara med munnen utan även med ögat. Jag skar min sockerkaka i tre delar. Det kan vara en liten utmaning att få jämna skivor. Lättast är att använda en lång vass kniv som smidigt kan skäras igenom kakan. Ta den första bottnen (skorpan nedåt) och lägg på ett fint fat. Bred lite vispgrädde på bottnen innan du smetar på rikligt med sylt- och bärblandning. Ta den mellersta sockerkaksskivan och lägg på tårtan. Bred på vaniljkrämen. Ta sedan den sista skivan (sockerkakans överdel) och lägg med skorpan uppåt på vaniljkrämslagret. Bred på rikligt med grädde på kanterna och ovansidan av tårtan så att den får en rund och fin topp. Jag fuskade och använde köpt marsipan till min tårta, men det är faktiskt det lättaste eftersom det är ett litet projekt att få till bra marsipan själv. Lägg försiktigt på den gröna marsipanen på tårtan och jämna till. Jag dekorerade min med både grön och rosa marsipan. Blev den inte fin? Ganska stolt är jag faktiskt för att ha varit mitt första försök. Otroligt nog blev jag även väldigt nöjd med smaken och konsistensen av den. Godast är självklart tårtan när den stått ett dygn i kylen, då är den härligt mjuk och saftig!
Subscribe to:
Posts (Atom)










