On the road

I saw a cupcake in 

Buenos Aires one day... 

Strosade runt i Palermo Soho med Lovisa, Johanna, Yair, Maria och Helena en av vara sista dagar i Buenos Aires. Sjalvklart maste jag stanna upp och massfotografera en liten butik specialiserad endast pa att gora cupcakes. Dar fanns alltifran typiska oreo-, brownie-, cheesecake cupcakes till lite mer exotiskt argentinska som coconut-, pineapple-, och dulce de leche cupcakes. Min absoluta favoritbild var den har. Det stor mig mig an idag att jag inte kopte med mig en hem till Milhouse hostelet den kvallen. Hade ju suttit sa fint tillsammans med ett glas "leche entera", avnjutandes pa bakgarden av vart balla Hostel. For tillfallet har jag, Lo och Johanna tagit oss till Rosario norr om BA dar vi spenderat en underbar dag i 30 graders varme, sol och spontant promenerande langs rio paranás helgmarknad. Dagen avslutades med tapaskvall, dvs "lite av varje"-plockmat som guacamole, queso sardo, salami, oliver, kex och ett malbecvin. Lite mer mm i livet skadar ju inte.

Cheers, chau y viva la vida mis amigas.

On the road

Asado Argentino

Den gudomliga argentinska kottbiten

Nu ar jag tillbaka igen efter annu ett litet uppehall i bloggandet. De senaste manaderna har (ursakta mig) varit ganska hektiska med jobb och framst planering infor min storsta resa nagonsin, Sydamerika. Delen av varlden jag sa lange velat komma till. Nagot som forst bara var en avlagsen drom i skolans lektionssalar har nu antligen, med stora ord, blivit min verklighet. Efter nu tva veckor i Argentina ar jag redan galet foralskad i landskapet, kulturen, manniskorna och framfor allt... maten. Ta bara en noga titt pa den har bjassesteken som jag och Lovisa tryckte i oss vars en av igar kvall pa en liten mysig Parilla i Mendoza. Det var, sanna mina ord, den saftigaste och mest smakfyllda steken jag nagosin atit, hittills. Hur gor de det, Argentinarna, det ar fragan! De bryr sig om sitt kott, vardar det och ser det som ett av guds manga ljuvliga verk. Fantastiskt att jag kommit hit till Argentina och faktiskt upptackt att en stek kan smaka sa mycket mer an bara "gott" eller "helt okej". Den kan verkligen smaka gudomligt.

Valet pa menyn nar jag och Lovisa gar ut och ater pa restaurang har i Argentina (vilket vi inte gor sa ofta eftersom vi har en tight resebudget) ar alltid en sjalvklarhet. Det blir troligtvis en stor "bife de lomo" eller "bife de chorizo" tillsammans med en harlig gron sallad och ett glas rott, helst en Malbec 2004/2005. Vad vi lart oss i vinvag har i Mendoza, Argentinas kanda vindistrikt, skulle jag kunna prata i mangder om, men i skrivande stund har jag tyvarr inte tid eller ork for det. De senaste dagarana har en forkylning harjat bade i Lovisas och senare i min kropp. Jobbigt, men man far helt enkelt se det som en del av den fantastiska upplevelsen att vara "on the road in Argentina". Antligen sager jag bara, antligen ar jag har och jag lever det liv jag sa lange dromt om.

Chau!

En spansk historia...

Paella Valenciana
Spansk valencisk paella med 
chorizo och skaldjur

Paella Valenciana, en spansk rätt som har allt man kan önska sig. Detta är utan tvekan en av mina absoluta favoriträtter, i hela världen. Kanske beror det på att jag äter paella väldigt sällan, jag vet inte, men en sak är säker. En utsökt paella har magisk verkan på mig. 

En riktigt traditionell paella har härligt ingjutna smaker av Moriska influenser och historia. Bara riset i sig, med en inkokt doft av saffran och spansk pimentón, kan vara något av det ljuvligaste jag smakat. Det blir sådär ljuvligt knaprigt, segt och nötigt på botten om paellan tillagas precis rätt. Skaldjuren bidrar med sältan och aromen från havet, och tillsammans med den spanska chorizon blir kött-och skaldjurskombon förvånansvärt självklar i denna rätt. Man kan tycka att en paella innehåller för många ingredienser, men det är tvärtom. Allting fungerar ihop som en enda musikalisk symfoni, komponerad av självaste Mozart. Smakerna smälter samman på alla plan och vad blir resultatet? en helt underbar paella med historiska och traditionella spanska smaker. 

Ingredienser

6 dl kycklingbuljong

en nypa saffran

1 liten lök

1/4 tsk rökt spanskt paprikapulver (pimentón)

2-3 kycklingfiléer

1 dl spansk olivolja

1/2 spansk chorizokorv, skuren i skivor

1/2 paket jamón serrano (spansk skinka), skuren i strimlor

1/2 röd paprika

1 mellanstor gul lök, hackad

4 scharlottenlökar

4 msk vitlök, finhackad

1/2 kg små räkor

4-5 havskräftor

3 dl avorioris (arborioris eller bombaris)

musslor

bäckfiskringar

4-5 

1 näve hackad persilja

1 dl vitt vin

1 dl frusna ärtor

För garnering: citronbitar och hackad persilja

Gör så här:

Koka upp kycklingbuljongen med saffran, paprikapulver och den hela lilla löken. Täck grytan och låt koka på medelvärme i 15 minuter. Ta sedan bort grytan från spisen. Var noga med att ungefär 5 dl kycklingbuljong återstår, efter att ca en dl kokat bort.

Skär kycklingfiléerna i lagom stora bitar (ta bort benen). Torka kycklingbitarna och smaksätt med salt. Värm olja i en stekpanna och bryn kycklingbitarna på hög värme tills de fått gyllenbrun stekyta. Ställ åt sidan. Stek sedan serrano skinkan och chorizon på samma stekpanna, ca 5 minuter. Tillsätt den hackade paprikan, gula löken, scharlottenlöken och vitlöken. Sautera tills löken är mjuk och karamelliserad. Tillsätt riset och blanda väl så att olivoljan täcker det mesta. Tillsätt helst lite extra olja vid det här stadiet, det kommer ge en rikare och mer smakfull paella. Efter att riset fått steka några minuter är det bara att tillsätta kycklingen och lite av kycklingbuljongen och det vita vinet. Salta och peppra efter smak. Låt pannan med riset kokai ca tio minuter, och rör inte för mycket. Helst ska den här risskorpan i botten av pannan bildas (det är det som utmärker en god paella). Medan paellan kokar kan man förbereda pilgrimsmusslorna genom att steka de försiktigt på varje sida på järnet. Var noga med att inte steka de för länge. Gör samma sak med bäckfiskringarna, men som sagt, var försiktig med att inte steka de för länge. Skala räkorna. När riset har kokat klart kan man röra ner de frusna ärtorna och den hackade persiljan. Tillsätta pilgrimsmusslorna, räkorna och bläckfiskringarna och tryck ner de i riset. Värm i några minuter. Dekorera tillslut paellan med havskräftorna och de kokta musslorna. Fördela några rejäla citronbitar på paellan och toppa med lite färsk persilja. 

Att dricka lite hemmagjord sangria till denna paella gör nog att det blir den ultimata spanska uplevelsen. Att göra sin egen sangria hemma är ingen dum idé då man kan reglera sötman och mängden alkohol själv. Jag föredrar hemmagjord, som med allt annat! Annars finns det så man kan köpa Don Simons sangria på systembolaget för en hyfsat billig slant!

Málaga, Spanien 2010

Buen provecho!

Smaklig måltid!

En underbar chokladruta

Tribute-to-Katharine-Hepburn Brownies

Från boken; Baking: From my house to yours by Dorie Greenspan

Katharine Hepburn var en fantastisk skådespelerska som i senare tid blivit utsedd av American Film Institute till USAs bästa kvinnliga skådespelerska någondsin i landets historia. Förutom sina otroliga skådespelartalanger hade hon stenkoll på hur man fick till den perfekta brownisen, och då menar jag verkligen den mest oemotståndliga brownisen man kan tänka sig. Åtminstone för den som gillar chewy, gooey, chocolaty brownies som jag! Katharine Hepburn var en förebild för många kvinnor och levde också som hon lärde. Dessa tre ståndpunkter höll hon hårt på;

1. Never quit

2. Be yourself 

3. Don´t put too much flour in your brownies!

Jag tycker det finns en hel del vett i det hon säger. Dessutom när det gäller hennes sista råd, alltså hemligheten till att få till den där kladdiga kakan utan att den är underbakad, är alltså hur simpel som helst; använd mindre mjöl vare sig det är brownies eller kladdkaka du bakar! Det säger ju sig självt att ju mer mjöl man har i en kaka desto brödigare och torrare blir den i konsistensen. Här kommer receptet på Katharine Hepburns brownies, som smakar gudomligt gott. Godast är de efter ett dygn i kylen. Smakerna har grundat sig och kakan blivit snäppet segare och fudgyare. Jag säger bara testa dessa, du kommer inte ångra det.

Katharine Hepburn´s Brownies

60 g fin mörk choklad

110 g smör

2 1/2 dl socker

2 ägg

1/2 tsk vaniljsocker

30 g mjöl (lite mer än 1/2 dl)

1/2 tsk salt

Valfritt tillägg: 2 1/2 dl hackade valnötter eller pecannötter

Gör så här:

Sätt ugnen på 165 grader. Smält smöret och rör sedan ner den hackade mörka chokladen tills det blir en jämn smet. Låt svalna. Rör ner vaniljsockret och äggen, försiktigt. Tillsätt sedan mjölet och saltet (och nötterna) och rör till en jämn och fin smet. Smörj och mjöla en bra bownieform, bred ut smeten och ställ in i ugnen ca 20-25 minuter. Det kan verkligen variera från ugn till ugn så håll kolla på kakan var 5:e minut, det är mitt tips.  

Servera helst efter att brownisarna stått ett dygn i kylen.
Med mjölk eller vaniljglass till blir det riktigt jätte gott!

Kronlika kronärtskockor

Ugnsbakad kolja med 
kronärtskockor och vitvinssås
En god och fräsch fiskrätt

Här kommer middagstipset för ikväll. Det råder säsong för kronärtskockor nu och jag vill bara vältra mig i dessa underbara grönsaker. Med sin milda, lena och krämiga smak går denna ljuvliga grönsakskrona hand i hand med koljafilé och vitvinssås. Det är en enastående dynamik mellan de tre. Här kommer receptet.


Ingredienser (3 pers.)
2-3 kronärtskockor 

gryta med vatten

600 g koljafiléer
2 msk smör
olivolja 
salt och peppar


vitvinssås
2 msk smör
2 vitlöksklyftor
2 scharlottenlökar
2 msk mjöl
1 1/2 dl vitt vin
2-3 dl kyckling- eller grönsaksbuljong
2 lagerblad
en nypa socker
salt och peppar


Gör så här:
Skölj av kronärtskockorna, skär av stammen och lägg de i en gryta med vatten. Koka i ca 30-40 min tills de känns lagom mjuka och färdiga (koktiden beror självklart på storleken). 
Sätt ugnen på 200 grader. Lägg koljafiléerna i en ugnssäker form. Ringla över lite olivolja, salta och peppra och fördela sedan smörklickar (ca 2 msk) jämt på fiskfiléerna. Sätt in fisken när ugnen är varm och ta ut den när den känns färdig. Fisken som jag lagade tog ungefär 15 minuter, men det kan variera. Var försiktig så den inte står inne för länge bara för då blir det ingen njutning av att äta fisk. Under tiden som fisken står i ugnen kan man göra såsen. Smält smör i en kastrull, tillsätt vitlöken och fräs i några minuter på medelvärme. Tillsätt sedan scharlottenlöken och stek tills det blivit lätt karamelliserat. Blanda ner 2 msk mjöl, låt koka upp någon minut. Tillsätt till sist vinet, buljongen och de två lagerbladen. Koka upp under omrörning. Tillsätt en nypa socker för att få fram smakerna och tillsätt till sist lite salt och peppar. Detta gör man helt efter smak. Såsen blir ganska ljus och tunn, vilket passar utmärkt till både fisken och kronärtskockorna.

Konsten att tillaga

Pekinganka med 
mandarinpannkakor
Kinesisk stekt anka

För första gången någonsin har jag nu tillagat Peking-anka. Låt mig uttrycka det som en ytterst viktig milstolpe i mitt tramsiga mästerkockliv. Länge har jag gått och funderat på att köpa med mig en hel anka hem, tina upp den och knega igenom hela "pekingankaproceduren". Nu gjordes det. Nästan i alla fall. Det blev nämligen ingen hel anka denna första gång, men gott och väl två saftiga feta ankbröst. Att tillaga pekinganka är inget projekt man skulle ta sig an i sitt sinnes fulla bruk. Jag tror jag var i någon form av oundviklig extas häromdagen när jag i all hast bestämde mig på ICA Malmborgs för att anta utmaningen. Denna hardcore kinesiska rätt är till för den som kan dedikera minst 24 timmar i streck åt "one thing and nothing else but that thing"; en anka. Precis som Björn Ranelid säger att man ska bära sitt barn som den sista droppe vatten, ska man vårda sin pekinganka likaså. Det är med andra ord både tålamod- och tidskrävande. Ni må tycka att jag är lite knasig som valde att göra denna komplexa rätt hemma i mitt eget kök när jag likväl kan gå till närmaste kinarestaurang och avnjuta pekinganka där, men nej minsann. Sådana utmaningar ger mig endorfinkickar utan dess like. Dessutom så ser rätten så otroligt fräsch ut att jag bara var tvungen att laga den själv.

Ingredienser till Pekingankan
2 stora ankbröst med skinn
en kastrull med vatten
3 msk risvinäger
gurka, tunt skurna stavar
salladslök, tunt skuren
iskallt vatten till salladslöken


Glaze
2,5 dl kokande vatten
3 msk rinnande honung
2 msk soja
3 msk risvinäger
1/2 tsk sesamolja
1 tsk citronjuice
2 tsk maizena


Gör så här:
Koka upp vatten i en stor gryta. Tillsätt risvinägern och lägg ner de tvättade och rensade ankbrösten. Pochera i knappt 2 minuter. Ta sedan upp ankbrösten, kyl av under kallt vatten och torka sedan av med hushållspapper. Gnugga skinnet så att det lossnar från ankfilén, men inte helt. Det ska sitta kvar. Lägg ankbrösten på ett galler och låt stå för att torka i ca 2 timmar på ett svalt ställe. Under tiden som ankan står och torkar kan man passa på att förbereda "glazen", som ska penslas på ankan senare. Då gäller det bara att blanda samman allting i en skål. När ankan stått och torkat de 2 första timmarna kan man pensla på första lagret av glazen. Låt ankan torka ytterligare 1 timme. Upprepa gärna denna proceduren 4-5 gånger. Efter sista gången låter man ankan torka över natten. Jag hade min i kylen, hängandes från en hylla. Det såg inte så aptitligt ut men var nog väl värt det. Anledningen till varför man gör det här är för att ankan ska torka rejält, speciellt skinnet. Det ska kännas nästan som papper när det är färdigtorkat. Dagen efter, 1-2 timmar innan ankan ska serveras, kan man sätta på ugnen på 175 grader. Ankbrösten får gärna ligga på ett galler då de kommer in i ugnen, eftersom de då får mer stekyta. Stek i ungefär 20-30 minuter, beroende på tjocklek. Pensla med glazen var tionde minuet så att de får fin karamelliserad stekyta. Skinnet ska gärna bli krispigt. (Detta misslyckades jag med tyvärr). Tydligen är det en viktig del av hela maträtten, att man serverar det krispiga ankskinnet tillsammans med ankan och grönsakerna.


Förbered under tiden grönsakerna. Salladslöken får gärna läggas i en skål med iskallt vatten. Då krispar de till sig och blir så där härligt krylliga som på bilden. Gurkan behöver bara skäras i fina, tunna stavar. Jag tog ut kärnorna ur gurkan, men vill man ha kvar det så kan man självklart ha det.

Ingredienser till Mandarinpannkakor
5 dl vetemjöl
1/2 tsk salt
2,5 dl kokande vatten
sesamolja


Gör så här:
Häll mjölet och saltet i en skål. Tillsätt det kokande vattnet och knåda degen tills den blir mjuk och smidig (10-15 minuter). Låt degen vila i ca 30 min. Rulla sedan ut degen till en 3 cm tjock rulle. Dela rullen i 10-12 bitar och pensla varje bit med lite sesamolja. Kavla ut till tunna runda pannkakor (förvara i en fuktig handduk så att de inte torkar innan de tillagas på spisen). Det är viktigt att de blir tunna. Hetta upp en stekpanna på låg-medelvärme och tillaga varje pannkaka ca 1 min på varje sida. Det räckte för mina. Lägg de färdiglagade pannkakorna ovanpå varandra i en handduk igen så att de bevarar fukten. Pannkakorna kan gott och väl förberedas några timmar innan, helst samma dag som de ska ätas. Går utmärkt att frysa in om man vill det.

Ingredienser till dipsåsen
1 dl hoisinsås
3/4 dl vatten
1/2 msk risvinäger
1/2 tsk sesamolja


Blanda samman alla ingredienser i en skål (såsen ska vara kall). Servera pekingankan på en mandarinpannkaka med den hoisinbaserade såsen, salladslöken och gurkan. Rulla ihop som en wrap och njut. Mer kinesiskt kan det inte bli.


津津有味
Smaklig måltid!

Vegetariskt

Grön Sanjay Gupta Linsröra 
Med halloumi, avokado och ugsstekt aubergine

Nu har jag en lillasyster som, i och med att hon är vegetarian, har inspirerat mig till att laga nya "flavoursprakande" vegetariska rätter. En helt ny värld av möjligheter har därmed öppnats upp för mig eftersom jag inte tänkt så mycket i vegetarisk riktning innan. Tråkigt kan det ju låta, och jag erkänner, I´ve been a meatfreak, men nu har jag tröttnat lite. Jag suktar numera efter proteinladdade linser, bönor och grönsaker... saltiga ostar med nötiga dimensioner och smakfulla svampar som nästan blir som mirakulöst möra köttbitar då de steks på järnet. En sak är säker och det är att jag inte föddes med typiska svenska smaklökar. Jag älskar stark mat laddad med smak men kan samtidigt njuta fullt ut av diskret, mjuk och helt enkelt lagom tillfredsställande kost. Men som sagt, mina smaklökar kräver att regelbundet få uppleva exploderande och fireworking smaker så vad passar då inte bättre än Indiskt när man ska ha vegetariskt? Dessutom vet jag att min syster föddes med ungefär samma smaklökar som mig.


(Jag vet att halloumi inte direkt skriker indiskt i era öron, och det medger jag. Men som sagt, har man inte haft halloumi hemma på flera, flera, flera veckor så blir cravingen till slut outhärdlig. Idag fick den ackompanjera den här indiska rätten för att balansera av den smått söta linsröran och karamelliserade auberginen. Halloumin kan man också se som ett substitut för köttet, eftersom den innehåller rikliga mängder av protein och calcium)


Ingredienser (3-4 pers)
Sanjay Gupta linsröra
2-3 vitlöksklyftor
3-4 stora gula lökar (kvittar hur den är skuren)
olivolja
1 1/2 msk currykrydda
1 tsk malen koriander
2 tsk malen gurkmeja
salt och peppar
5-6 dl kokta gröna linser
en näve färsk koriander, hackad


Ugnsstekt aubergine
1 aubergine
olivolja
salt och peppar


Stekt halloumi
1 halloumiost, i lagom tunna skivor
olivolja


Gör så här
Sätt ugnen på 200 grader. Skär auberginen i runda skivor, lägg de på en bakplåtspappersklädd plåt. Ringla över lite olivolja, salta och peppra och ställ in i ugnen. Under tiden börja med att steka vitlöken i olivolja i en bra stekpanna. Tillsätt den skurna löken och karamellisera tills löken fått fin gyllenbrun färg. Tillsätt currykryddan, den malna koriandern och gurkmejan. Salta och peppra, ta bort från spisen och ställ åt sidan. Häll ner 5 dl kokta gröna linser i en rymlig bunke. Tillsätt lökröran med kryddorna och använd sedan en stavmixer för att mosa samman allting till en röra. Tillsätt till sist den hackade färska koriandern, mixa lite till och smaka av med salt och peppar. Linsröran ska ha lagom sötma, fullpackad med smak av curry och gurkmeja, väl avbalanserad av den friska koriandern. En skvätt citron i blir väldigt gott också.


När auberginen verkar vara färdiglagad i ugnen, ta ut den och lägg upp den på ett fat. Möjligtvis att man ringlar lite extra olivolja över till servering, annars kan de vara lite torra (auberginer har ju en enorm förmåga att suga upp). Till sist är det dags att steka halloumin, och det är ju busenkelt. Använd gärna en gjutjärnspanna för bästa resultat. Jag tycker själv att halloumin får krispigare och finare yta av det. Ett alternativ är att servera rätten i mysiga, lite djupare skålar som på bilden ovan. Lägg en rejäl klick linsröra i mitten, toppa med skuren avokado, en aubergineskiva, den stekta halloumin och lite korianderblad! Så extremt gott, både för kropp och själ.


बोन अप्पेतित
(smaklig måltid på hindu)

Värmländska smaker

Rustika Skrädmjölstekakor
När en proteinboost krävs i form av bröd

Mystiken kring brödbakning. Ibland uppenbarar sig den där lilla inspirationskällan. Det kan bli början på något nytt, stort och revolutionerande men det kan också oundvikligen resultera i ett brödigt fiasko. För mig kan inspirationen till ett nytt bröd dyka upp när jag som minst anar det. Dagens uppenbarelse som satte igång ett flöde av tankar var inget mindre än det Värmländska skrädmjölet. Många av er kanske rynkar på näsan när ni hör detta namn, men ni ska bara veta hur underbart aromatiskt och smakfullt det faktiskt är i jämförelse med andra mjölsorter. Jag ska ge er en liten kort introduktion om vad det egentligen är för något. Skrädmjöl är ett fullkornsmjöl som är gjort på hel havre. Havren har först blötlagts, sedan rostats och tillslut malts ner till ett fint mjöl. Som ni kanske redan vet så är havre rikt på protein, fibrer, omättade fettsyror, mineraler och vitaminer. Detta göra att skrädmjöl blir extra nyttigt och mättande, ideellt för både bakning och att ha i t.ex. gröt och välling. Här kommer mitt ihopapusslade recept på dessa underbart nötiga och hälsosamt smakfulla tekakor. Brace yourselves... 


Ingredienser (Receptet utgår ifrån Kristina Larssons tekakor med dinkel, Aftonbladet.)
3 dl mjölk
1 dl linfrö
1 dl hel dinkel/bovete
1 1/2 dl havregryn
2 dl mjölk
200 g kesella/fil
50 g jäst
2 1/2 msk brödsirap
4 dl skrädmjöl
1 dl dinkelmjöl
2 tsk bakpulver
1 1/2 tsk salt
1-2 dl vetemjöl special


(Eventuellt lite extra vetemjöl till utbakning.)


Gör så här:
Blanda 3 dl mjölk med linfröna, dinkeln/boveten och havregrynen. Koka på medelvärme i 5-10 minuter (tillsätt lite vatten om det behöver koka lite mer) tills det blivit en grötig konsistens och grynen är mjuka. Tillsätt 2 dl mjölk och kesella, och låt röran svalna av till 37 grader innan jästen smulas ned. Rör ner resten av ingredienserna och rör väl, alternativt att man använder en köksassistent (som irriterande nog inte existerar i mitt kök ännu.) Tillsätt mer mjöl om det behövs och ta upp degen på ett mjölat bakbord. Knåda degen väl så att den blir smidig. Dela degen i lagom stora bitar och tryck ut de var och en till tekakor på en bakplåtspappersklädd plåt och nagga dem med en gaffel. Av degen blir det ca 15-20 st lagom stora tekakor. Själv bakar jag aldrig några fjuttiga bullar, rejäla ska de vara! Sätt ugnen på 210 grader och låt bullarna jäsa 50-60 minuter under bakduk innan de skjutsas in för att bakas. Kom ihåg, jästiden för allt bröd är viktig. Att baka bröd är att ha tålamod. Jag säger då det... speciellt när man bakar surdegsbröd för första gången får man sig en rejäl prövning på detta!


Servera gärna tekakorna nybakade med lite smör och och goda pålägg, kanske en knaprig gurkbit ovanpå för att toppa av det hela lite extra (jag älskar mackor med gurka). En kopp kaffe eller te till så är man mitt uppe i höstmyset... åh va härligt! 

Den ultimata höstgrytan

Waterzooi
Belgiens nationalrätt

Denna mustiga gryta åt jag för ungefär ett år sedan under en weekendresa i Bryssel, Belgiens vackra huvudstad. Jag kommer väl ihåg hur första tuggan av denna rätt bara smälte i munnen. Kycklingen var så utomordentligt mör, grönsakerna ljuvligt smakfulla och spadet så perfekt värmande och tillfredställande. Jag bestämde mig där och då för att någon gång inom en snar framtid ta mig an att laga denna okända och tydligen underskattade Belgiska nationalrätt. Jag älskar att kunna använda mig av simpla ingredienser, mycket sådant som är i säsong. Enligt mig fanns det ingen bättre tid än nu för att laga denna perfekta höstgryta. Jag måste vara ärlig och säga att det blev inte så som Waterzooin jag åt i Bryssel, men god blev den minsann ändå. Måste bara fundera ut vad det var jag missade, eller råkade lägga till som ändrade smaken slightly...


Ingredienser
1 hel kyckling, utan skinn och delad i bitar
2-3 vitlöksklyftor
3 scharlottenlökar
2 stora morötter, skurna i längder
2-3 selleristjälkar, skurna i längder
2 purjolökar, skurna i längder
1/2 fänkål, hackad i lagom bitar
3-4 dl god öl
1 1/2 liter kycklingbuljong (gärna riktig hemmagjord, blanda annars ut vatten med kycklingfond)
2 torkade lagerblad
en liten bunte färsk persilja
en liten bunte färsk timjan
svamp, stekt i olivolja med lite salt och peppar (valfri sort)
2 1/2 dl matlagningsgrädde
2 ägg
salt och peppar

Använd gärna en stor gjutjärnsgryta eller kastrull. Häll ner lite olivolja och fräs vitlöken några minuter på medelvärme. Tillsätt löken och fräs ytterligare några minuter till den blivit mjuk. Tillsätt de strimlade morötterna, sellerin, purjolöken och fänkålen och "sautera" tills de blir mjuka. Salta och peppra lite. Knyt ihop persiljan och timjankvistarna och släng ned i grytan med grönsakerna. Lägg i lagerbladen, häll på ölen och buljongen och koka upp under lock. Pochera sedan kycklingbitarna i den kokande buljongen. När kycklingen är klar, ta ut den och rensa sedan köttet från ben och brosk när det har svalnat (möjligtvis att man har kvar köttet på kycklingklubborna i grytan, vackert till servering). Vispa samman matlagningsgrädden och äggen. Tillsätt sedan lite av den varma buljongen till äggblandningen för att värma upp den lite. Häll ner äggblandningen i waterzooin och rör konstant under 2-3 minuter för att låta buljongen tjockna lite. Smaka av med salt och peppar och tillsätt även den stekta svampen. Vill man kan man tillsätta lite pressad citron för att få lite friskhet i grytan. Servera waterzooin i djupa varma skålar med lite hackad persilja ovanpå så är det klart för att avnjutas, kanske framför en sprakande brasa eller bara några tända ljus...


Eet smakelijk!
(det låter som "Ät smakligt", men ja, ni fattar ju säkert att det betyder "Smaklig måltid" på flamländska; om jag får poängtera kanske världens mest udda språk?)

Elegans och perfektion

Thailändska vårrullar
Med räkor, koriander och mynta

Nu välkomnar jag mig själv än en gång tillbaka till bloggen. Det har tyvärr varit inläggstorka den senaste månaden på Bread and Beyond och det ber jag om ursäkt för. Jag erkänner, jag är en dålig och oproffesionell bloggare, men jag har kommit att acceptera det. Det är svårt att hinna vara ambitiös husmor samtidigt som man jobbar fyra åttatimmarspass i veckan i en krävande godisaffär. Hur som helst, denna dag ska jag bjuda på en ny fräsch rätt som kanske är ganska ovanlig för många nämligen Thailändska vårrullar. Och då pratar jag inte om de typiska friterade degknytena med blygsam fyllning i, utan nu är det de som är gjorda på lite hälsosammare råvaror. Dessa små rispapperrullar med fräscha ingredienser i är helt utomordentliga (outstanding bättre uttryckt)! Jag älskar kombinationen av mynta och koriander, en logisk symfoni mellan två exotiska smaker. Tillsammans är de som salt och peppar, Victoria och Daniel, kaffe och choklad... ja ni hajar. Dags att presentera receptet.


Ingredienser
500 g färska skalade räkor
rispapper
färsk koriander
färsk mynta
2 morötter, skuren i strimlor
1/3 gurka, skuren i strimlor
1 avokado, skuren i tunna skivor
2 salladslökar

Det tar inte lång tid att göra dessa färska vårrullar. Det som tar lite tid är att skära grönsakerna i fina strimlor. När allt är uppskuret kan man lägga upp det fint på ett fat med en skål i mitten där dipsåsen ryms. Lägg räkorna i en skål, ställ fram rispappret och även en skål med ljummet vatten (för att badda/blöta rispappret med). Att äta thailändska vårrullar är lite som att äta mexikanskt; man plockar ihop det man vill ha, lägger allt på rispappret och rullar ihop till en rulle. Sen dippar man den i såsen och bara njuter!

Dipsås
1 dl kallt vatten
1 tsk socker
2 tsk fisksås
4 tsk risvinäger
1/2 röd chili
hackad färsk koriander
skuren salladslök

En liten sydamerikanare

Arepas venezolanas
Venezuelanska majsbröd

Majs är som många kanske redan vet basfödan i många Sydamerikanska länder. Dessa fantastiska små brödplättar gjorda på majsmjöl är vanligt förekommande i olika delar av Sydamerika, främst Colombia, Venezuela och Costa Rica. Denna morgon slängde jag snabbt ihop ett par arepas och det var nog det ljuvligaste jag ätit i frukostväg på länge. Simpelt, gott och lagom värmande en sådan här ruggig dag.

Så här gör man:

2 1/2 cups majsmjöl (P.A.N)
1 teaspoon salt
2 3/4 cups varmt vatten
1 msk smör

Blanda först samman mjölet med saltet. Tillsätt sedan vattnet lite i taget och rör om med fingrarna tills en fast deg formas. Låt degen vila i 5-10 minuter. Ta sedan och dela degen i lagom stora bollar. Rulla varje boll och platta sedan till de till lagom stora plättliknande bröd. Värm en stekpanna på spisen (medelvärme) och släng ner en smörklick eller lite vegetabilisk olja. Lägg alla arepas på gärnet och stek de 5-10 minuter på varje sida eller tills de fått fin gyllenbrun färg och bakats klart i mitten. Vill man kan man slänga in dem 10 minuter i ugnen så att de blir färdigbakade.

Arepan är ett bröd med härliga texturer. Efter att de stekts på järnet får de en härligt krispig och frasig utsida, med smak av nypoppade, nötiga popcorn. Inkråmet är däremot mjukt, lent och fluffigt på ett sätt som sällan ses i bröd. Jag åt mina arepas varma med lite smält smör på och ett glas mjölk till, det räckte för att få lite smak av sydamerika en stund denna morgon. I Sydamerika äter man de närsomhelst på dagen, ofta fyllda med kyckling, avocado, kött, tonfisk, grönsaker eller bara ost och skinka. Så ni som läser detta, testa dem! Majsmjölet finns att köpa inne i internationella matvarubutiker som Ris och Curry i Lund, men jag kan också tänka mig att just P.A.N finns i vanliga svenska butiker.

Kanelbullar kan också kallas kanelsnäckor...
Svenska vetebrödsnurror 
med krämig kanelfyllning

Att känna den ljuvliga doften av nybakade kanelbullar sprida sig i huset är något av det mest tillfredsställande och mysigaste jag vet. Särskilt om det är en dag som den här; mörk, regnig och lite småruggig. Jag har accepterat med åren att jag är en kanelbullsfanatiker och kommer alltid att vara det. Jag hoppas att jag som mormor/farmor ska bli känd för mina stora, saftiga, krämiga kanelbullar och att mina barnbarn ska lära sig mitt recept och föra det vidare från sin generation till nästkommande. För vår svenska kanelbulles överlevnad helt enkelt. 

Vetedeg
150 g smör
5 dl mjölk
50 g jäst
1 dl socker
2 ekologiska ägg
1 tsk salt
1 tsk stött kardemumma
14-15 dl mjöl


Smält smöret i en kastrull. Tillsätt mjölken och låt det bli fingervarmt. Smula sedan ner jästen och tillsätt ägg, socker, salt och kardemumma. Rör samman ingredienserna och börja sedan arbeta ned mjölet. Så fort degen börjar släppa från kanterna så ska den ställas någonstans ljummet/varmt för att jäsa i ca 30-40 minuter. Lägg en bakduk över. Sätt ugnen på 225 grader. Den klarjästa degen ska sedan stjälpas upp på mjölat bakbord och knådas tills den är smidig (tänk på att inte knåda för mycket bara). Dela degen i två delar. Kavla ut den första delen till en tunn, avlång platta och smeta på kanelfyllningen. Snåla inte, det är inte läge och göra det när man bakar kanelbullar. Rulla ihop den till en rulle och skär sedan lagom stora bitar som sedan läggs på bakplåtspapper. Baka bullarna i mitten av ugnen i ca 10 minuter. Gör samma sak med den andra deghalvan.


Kanelfyllning (till en halv deg)
100 g smör
3-4 msk kanel
1 tsk vaniljsocker
1 dl riven mandelmassa
1/2 - 1 dl strösocker


Mosa och gojsa samman alla ingredienser tills den blir mjuk och krämig, så blir den lätt att bre på degen.

Den där gröna svenska tårtan

Prinsesstårta
Lite kunglig guldkant 

När det nu är bröllopstider och allt passar det väl inte mer än väl att mecka ihop en sådan här tårta till fikat eller efterrätten? Traditionellt svenskt är jag en stor förespråkare av, speciellt när man firar ett stort nationellt evenemang som inte inträffar så ofta, nämligen ett kungligt bröllop. Victoria och Daniels stora dag ska ju firas, inte bara i Stockholm utan även här hemma i Skåne. När jag började göra lite research inför det enorma baket upptäckte jag till min förvåning att det ursprungliga prinsesstårtreceptet kommer ifrån Prinsessornas kokbok som gavs ut på 1930-talet. Det var nämligen prinsessorna på Haga Slott som älskade tårtan, och därmed blev den även en slående succé bland hela det svenska folket. Receptet för prinsesstårtan i kokboken är annorlunda än det jag använde. I en traditionell prinsesstårta ska det inte finnas någon sylt, men jag valde att inte utesluta denna ingrediens eftersom jag kan tycka det är ganska gott med lite syrlighet som bryter av mot det söta. Jag är, skamligt nog, ingen stor fan av denna tårta just på grund av att den är så söt. Men när jag nu har chansen att göra min alldeles egen tårta som jag själv vill ha den så måste den byggas upp av fyra viktiga komponenter för att enligt mig smaka gott. Sötma (sockerkakan, marsipanen), en aning sälta (vaniljkrämen), syrlighet (sylten) och det neutrala (vispgrädden).  Ni må tycka att jag är konstig när jag tänker på sånt här in i minsta detalj, men jag är oundvikligen lite av en kemist när det kommer till bak- och matlagning. Jag fascineras ständigt av hur våra smaklökar söker en jämn och bra balans mellan smaker och texturer i den mat vi äter. Visst är det intressant eller är det bara jag som tycker det? 


Fluffig sockerkaka
4 st ägg
2 dl socker
1 dl vetemjöl
1 dl potatismjöl
2 tsk bakpulver
1 tsk vaniljsocker
1 krm salt


Sätt ugnen på 180〫grader. Vispa ägg och socker pösigt. Blanda samman de torra ingredienserna i en bunke och sila sedan försiktigt ner i den uppvispade ägg- och sockerblandningen. Vänd försiktigt ner de torra ingredienserna tills allt är blandat. Tänk på att inte blanda för mycket, då kan kakan tappa mycket luft vilket i sin tur ger en mer kompakt kaka. Smörj och bröa en lagom stor form. Häll i smeten och ställ in i ugnen för att gräddas i ungefär 30 minuter.

Äkta vaniljkräm
2 dl riktig mjölk
1/2 vaniljstång
3 msk srösocker
2 st äggulor
1 1/2 msk potatismjöl
1 krm salt
1 msk smör
2 dl grädde


Syltfyllning
2-3 msk ekologisk hallonsylt
1,5 dl färska hallon/upptinade frysta hallon


Dela den halva vaniljstången på längden och skrapa ur kärnorna. Blanda ner fröna och vaniljstången tillsammans med mjölken i en kastrull och låt koka upp. Vispa äggulor, strösocker, potatismjöl och salt luftigt. Ta den varma mjölken och slå över äggblandningen under vispning. Häll tillbaka allt i kastrullen och värm försiktigt upp på spisen under ständig vispning. Så fort krämen börjat tjockna (när man ser den första bubblan) ska den hällas över i en kall skål. Vispa ner smöret och fortsätt sedan tills krämen svalnat av. Ställ krämen i kylen för att stelna till lite och rör om då och då för att inget skinn ska bildas på ytan. När tårtan ska göras kan man vispa upp 2 dl grädde lagom hårt. Blanda sedan ner grädden i vaniljkrämen, så håller den sig fast och bra när den ska bres på tårtan.


När tårtan har svalnat, vaniljkrämen stelnat och vispgrädden är perfekt vispad så är det dags för det roligaste man kan tänka sig; att bygga tårtan. Jag fick en riktig endorfinkick av att sitta och pilla med min tårta. Man bör lägga ner lite extra möda på att göra den attraktiv, för som ni alla vet så äter vi inte bara med munnen utan även med ögat. Jag skar min sockerkaka i tre delar. Det kan vara en liten utmaning att få jämna skivor. Lättast är att använda en lång vass kniv som smidigt kan skäras igenom kakan. Ta den första bottnen (skorpan nedåt) och lägg på ett fint fat. Bred lite vispgrädde på bottnen innan du smetar på rikligt med sylt- och bärblandning. Ta den mellersta sockerkaksskivan och lägg på tårtan. Bred på vaniljkrämen. Ta sedan den sista skivan (sockerkakans överdel) och lägg med skorpan uppåt på vaniljkrämslagret. Bred på rikligt med grädde på kanterna och ovansidan av tårtan så att den får en rund och fin topp. Jag fuskade och använde köpt marsipan till min tårta, men det är faktiskt det lättaste eftersom det är ett litet projekt att få till bra marsipan själv. Lägg försiktigt på den gröna marsipanen på tårtan och jämna till. Jag dekorerade min med både grön och rosa marsipan. Blev den inte fin? Ganska stolt är jag faktiskt för att ha varit mitt första försök. Otroligt nog blev jag även väldigt nöjd med smaken och konsistensen av den. Godast är självklart tårtan när den stått ett dygn i kylen, då är den härligt mjuk och saftig!